Syftet med denna studie är att undersöka Pedagogers uppfattningar om betydelsen av barns lek i förskolan. Synen på lek och lärande har förändrats från 1900-talet och fram till idag, då pedagoger arbetar utifrån den reviderade läroplanen. Med pedagogers förändrade uppdrag är intresset att undersöka hur de uppfattar förändringen och förhållandet mellan lek och lärande.Vi har utifrån tre gruppintervjuer studerat hur Pedagogers uppfattningar av lek i förskolan är idag 2012 och hur de arbetar utifrån sitt uppdrag då läroplanen reviderats 2010. För att få mer kunskap till studien har vi kopplat vår litteraturdel till dokumenten, barnstugeutredningen, pedagogisks dokumentation för förskola, läroplan för förskola 1998, läroplan för förskola 98/10. Utvecklingspedagogiken har används som teoretiskt analysredaskap.Studiens resultat visar att Pedagogers uppfattningar om betydelsen av lek skiljer sig mellan de intervjuade förskolornas personal.

AbstractSyftet med detta arbete har varit att undersöka pedagogers uppfattning om konkret undervisning. Skolverkets Aktuella Analyser från 2007 visar en tydlig minskning av konkret undervisning och härigenom påverkas elevernas motivation och studieresultat. I forskningsbakgrunden tas aktuell forskning kring ämnet upp med Dewey som grund för teorin. Undersökningen har skett genom öppna intervjuer och en fenomenografisk analys av materialet har genomförts. Analysen av utfallsrummet resulterade i tre kategorier av uppfattningar.

Syftet med denna studie är att belysa Pedagogers uppfattningar om arbetet mot en inkluderande skola. Undersökningen kommer att behandla hur lärare och pedagoger uppfattar möjligheter och svårigheter med en inkluderande skola. Studien redogör för aktuell forskning kring begreppet inkludering. Även ett historiskt perspektiv på den inkluderande skolan presenteras. Genom semistrukturerade intervjuer vill vi se Pedagogers uppfattningar om arbetet mot en inkluderande skola.

Vårt syfte med studien är att undersöka Pedagogers uppfattningar om begreppet lek och på vilka sätt den används för barns grundläggande matematikinlärning. Våra frågeställningar är: Vilka uppfattningar har pedagoger om lek? På vilka sätt beskriver pedagoger att de använder lek som ett pedagogiskt verktyg i matematikundervisningen? På vilka sätt anser pedagoger att leken har betydelse för elevernas matematikutveckling? Den metod vi har använt oss av är kvalitativa intervjuer. I studien har åtta pedagoger från grundskolans tidigare år intervjuats. Vår undersökning visar att alla pedagoger har en positiv syn till lek i lärandets syfte. Samtliga pedagoger har svårt att definiera leken, men alla beskriver den som rolig och lustfylld.

Abstract Ett examensarbete om verksamma pedagogers syn på pedagogisk handledning i förskolan. Syftet med arbetet är att ge en inblick i Pedagogers uppfattningar om pedagogisk handledning samt få en indikation på om och i så fall hur förskollärarens uppfattningar liknar eller skiljer sig från specialpedagogens uppfattningar i frågan om fenomenet pedagogisk handledning. Studien består av halvstrukturerade intervjuer som sedan analyserats med fenomenografisk ansats. Intervjuerna har handlat om fenomenet pedagogisk handledning. Resultatet visar på fyra aspekter av förståelsen för fenomenet pedagogisk handledning: ? syftet med pedagogisk handledningen ? förutsättningarna för pedagogisk handledning ? svårigheter vid pedagogisk handledning ? förutfattade meningar om pedagogisk handledning I jämförelsen av förskollärarens och specialpedagogens uppfattningar så är tankarna mer individuella och inte professions bundna under syftet med och förutsättningarna för pedagogisk handledning.

Syftet med denna c-uppsats var att beskriva Pedagogers uppfattningar om röstens inverkan i kommunikation med barnen. Vi ville även synliggöra hur pedagogerna använder sin röst i aktiviteter med barnen vid samling, påklädning, ute- och innelek. Metoden vi använde var kvalitativa intervjuer som utgår från en fenomenologisk ansats. Vi intervjuade tio pedagoger varav åtta är verksamma på förskola och två icke verksamma. Resultatet av studien visade att pedagoger uppfattar att rösten har en betydande roll i kommunikation med barnen.

Studiens syfte är att bidra till en ökad förståelse och insikt i pedagogers motiv för användandet och inte användandet av grupparbete som arbetsmetod i den svenska skolan. Grupparbete som arbetsmetod har minskat i den svenska skolan på 2000-talet, vilket vi har svårt att förena med de teorier som genomsyrar den svenska läroplanen, det vill säga de konstruktivistiska och sociokulturella teorierna. Vi har i denna studie valt att undersöka verksamma Pedagogers uppfattningar kring de motiv dessa har för att arbeta och inte arbeta med grupparbete som arbetsmetod. Vi har använt oss av en fenomenografisk ansats med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Vi har undersökt sex Pedagogers uppfattningar kring grupparbete som arbetsmetod på en skola i mellersta norrland.

Syftet med denna studie var att studera Pedagogers uppfattningar angående styrd lek i grundskolans tidigare år. För att få en fördjupad förståelse av pedagogers föreställningar om styrd lek, samt för att få en beskrivning av hur de använder sig av lek i verksamheten, användes intervju som metod. I studien intervjuades tio pedagoger som alla arbetade i grundskolans tidigare år. Dessa pedagoger var slumpmässigt utvalda och deras utbildning och yrkeserfarenheter skiljde sig åt. Resultatet visade att samtliga pedagoger hade en positiv syn på styrd lek dock framgick det att det skiljde sig i hur och i vilken omfattning de arbetade med den.

Syftet med examensarbetet är att undersöka pedagogers olika uppfattningar om delaktighet i barns lek på förskolan. Vi vill även få en djupare inblick i pedagogers uppfattning om lekens betydelse. Vår undersökning baseras på en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer där sex verksamma pedagoger i förskola deltar. I forskningsbakgrunden beskrivs Friedrich Fröbels syn på barn och lek  samt barnstugeutredningen. Vidare behandlas Lev S Vygotskijs och Jean Piagets teoretiska synsätt på lek. Vi belyser även forskares och författares uppfattningar om lekens betydelse för barns utveckling och lärande samt vikten av pedagogers delaktighet. Resultatet visar att samtliga pedagoger i undersökningen framhåller och är medvetna om lekens betydelse i förskolans vardag.

Syftet med den här studien var att undersöka pedagogers beteende och uppfattningar om genus i förskolans verksamhet. Vi har besökt två förskolor och observerat pedagogerna i tre olika situationer i deras vardag. Detta har vi gjort för att se om de gör någon skillnad på pojkar och flickor i det muntliga bemötandet samt vilka barn pedagogen hjälper mest. Det sammanställda resultatet visade på att pedagogerna vi observerade arbetade relativt jämställt. Efter att observationerna ägt rum intervjuade vi pedagogerna för att ta reda på vilka uppfattningar de har om genus i förskolan.

Syftet med denna studie är att ta reda på Pedagogers uppfattningar av barnlitteraturens betydelse för barns språkutveckling. I studien undersöks också hur arbetet kring barnlitteratur kan se ut på olika förskolor.För att ta reda på pedagogernas uppfattningar och arbetet kring barnlitteratur har en kvalitativ undersökning utförts i form av intervjuer. Undersökningen har utförts på fyra förskolor med totalt sju pedagoger.Utifrån pedagogernas svar har det framkommit att barnlitteratur är ett bra tillvägagångssätt för att stimulera barns språkutveckling. Något som skiljer pedagogerna åt är att de har olika syften med varför de arbetar med högläsning.Slutligen kan det fastställas att barnlitteratur har positiv effekt på barns språkutveckling. Hurpedagogerna arbetar med böcker är olika men de har alla gemensamt att de utför samtal kring boken tillsammans med barnen..

Syftet med studien har varit att utveckla förståelse för barns förutsättningar attskapa och upprätthålla kamratrelationer i institutionella miljöer genom attundersöka Pedagogers uppfattningar om fenomenet barns relationsarbete.Studien har en fenomenografisk ansats och det har genomförts kvalitativaintervjuer med åtta pedagoger som arbetar på fem förskolor med fyra olikapedagogiska inriktningar. Resultatet i studien synliggör några tänkbaravariationer av uppfattningar som pedagoger kan ha om fenomenet barnsrelationsarbete. Med utgångspunkt i studiens frågeställningar formuleradeskategorier utifrån informanternas utsagor. Kategorierna som beskriverPedagogers uppfattningar om barns förutsättningar för relationsarbete ärföljande; Förskolan som institution ger unika förutsättningar, Den fysiska miljön ochtillgång till material - centrala utgångspunkter, Individens unika förutsättningar,Gruppklimatet som grogrund samt Samhällets normer som begränsning.Kategorierna som beskriver Pedagogers uppfattningar om sin egen roll i barnsrelationsarbete är följande; Observatör och analytiker, Medlare och förebild,Organisatör och kontaktförmedlare samt Terapeut och frigörare. Uppfattningarnaindikerar att barn kan få ett relativt gott stöd i sitt skapande ochupprätthållande av relationer i förskolan.

BAKGRUND: Här ger vi läsaren en introduktion genom en återblick i hur pedagogensroll inom förskolan har utvecklats genom historien. Vi förklarar även begreppen lek ochsamspel. Sedan lyfter vi in senare forskning kring uppfattningar av barns lek, samspeloch pedagogers roll i lek. Här tar vi även in vad som kan påverka att det blir svårt attsamspela i lek och hur pedagoger arbetar med det.SYFTE: Vårt huvudsyfte är att undersöka Pedagogers uppfattningar om barn som harsvårt att samspela med andra barn i lek. Men som underordnat syfte har vi även att undersökabarns uppfattningar av samspel och lek.METOD: Kvalitativ metod med inspiration av fenomenografi.

En kvalitativ studie av Pedagogers uppfattningarom arbetet med att integrera asylbarn i förskolan.

Den här studiens syfte är att undersöka Pedagogers uppfattningar av elevers psykiska ohälsa samt att ta reda på hur pedagoger för årskurs 4-6 i ämnet idrott och hälsa arbetar för att förebygga att psykisk ohälsa uppstår hos eleverna. En kvalitativ metod i form av intervju har använts för den här studien. Intervjuerna har gjorts på fyra pedagoger som alla är verksamma idrottslärare i årskurs 4-6.  Resultatet visar på att Pedagogers uppfattningar av elevers psykiska ohälsa har skilda definitioner mellan att vara stress, oro, rädsla och dålig självkänsla. Pedagogernas medvetenhet och kunskap av psykisk ohälsa är faktorer som visats sig vara av betydelse för ett förebyggande arbete mot psykisk ohälsa hos eleverna. Den problematik som lyfts från resultatet är att bedriva en undervisning som ska se till alla elevers skilda förutsättningar.